2 ἀποφατικός, -ή, -όν


1 concluyente νομίμῳ τρόπῳ καὶ ἀποφατικῷ PLond.1902ue. (VI d.C.)
aseverativo φωνή Gr.Nyss.Eun.3.7.43.

2 adv. -ῶς en forma de respuesta Eus.DE 10.8
dogmáticamente Diodor.T.Rom.(p.84.28).